Diamanters Fluorescence

Diamanter som är fluorescent innehåller partiklar som avger ett synligt (vanligtvis blått) sken under UV-ljus. I ovanliga fall kan mycket fluorescence få en diamant att uppfattas som mjölkig eller grumlig fast i de flesta fallen påverkar det inte stenens vackra utseende och lyster. I vissa fall kan fluorescense till och med få somliga lägre färger (I, J, K, L, etc.) att se mer färglösa och vita ut. Hursomhelst är fluorescent Diamanter oftast billigare och i de fall där man inte kan se ljuseffekten kan de erbjuda bra värde.

Introduktion

Fluorescennta Diamanter har varit ett omdebaterarat ämnet under många år och experter kan inte komma överens om huruvida de påverkar Diamanters utseende och värde eller inte.

Fluorescence uppstår vissa Diamanter när de utsätts för koncentrerar UV-ljus. Submikroskopiska strukturer i Diamanter gör att de utsöndrar ett ljus som oftast är i blåa nyanser. Trots att fluorescence används för att identifiera unika egenskaper i de flesta laboratoreier blir det vanligare och vanligare att det används för att sätta priset på Diamanter. I de flesta fall sänks priset när färglösa eller nästan färglösa Diamanter visar fluoresces under UV-ljus eftersom de flesta menar på att det är en negativa effekt. Men, som sagt, finns det även dem som menar på att det inte har en negativ effekt alls och att det i vissa fall även kan förstärka de naturliga färgerna i en diamant.

Fluorescence negativa rykte kan spåras tillbaka till följande teorier och faktorer:

• Diamanter utan fluorescent anses mer "rena";
• Diamanter med mycket fluorescense kan skapa en "mjölkig" effekt som påverkar stenens klarhet och lyster;
• GIA-laboratorernas graderingsljus utstrålar en liten mängd UV-strålning vilket kan resultera i att fluorescent-Diamanter får en högre färggrad än de förtjänar.

De som inte håller med om att dessa Diamanter är mindre värde menar att:

• UV-ljus inte finns tillgängligt i de flesta miljöer och därför bör man gradera Diamanter under realistiska ljusförhållanden;
• Den grummliga effekten som kan ses i vissa Diamanter är mycket ovanligt;
• I vissa fall kan fluorescence förstärka färgerna för blotta ögat och på så sätt få diamanten att se extra vacker ut.

En studie utförd av GIA år 1997 fastslog att fluorescence i de flesta fall inte påverkade Diamanters utseende. Faktum är att de upptäckte att Diamanter som var "starkt blå-fluorescent" uppfattades som att de hade bättre färger när de granskades från bordet än andra Diamanter. (Källa: A Contribution To Understanding The Effect Of Blue Fluorescence On The Appearance Of Diamonds, by Thomas M. Moses, Ilene M. Reinitz, Mary L. Johnson, John M. King, and James E. Shigley)

Historisk bakgrund

I Europa innan Diamanter började certifieras ansågs den "blå-vita" diamanten vara den mest värdefulla. Den beskrivningen inkluderar nästan färglösa till svagt gula Diamanter med en starkt blå fluorescence. Dessa stenar var eftertraktade på grund av sin "isiga" effekt.

Senare i historian insåg man att blå flourecence var en egenskap som hittades i grummliga Diamanter vilket under 1970-talet resulterad i att termen "mjölkiga D" (Diamanter med färggraden D, en starkt blå flourescence och låg transparens) myntades och resulterad i ett sänkt pris. Under följande år skapdes en snöbollseffekt där man slutligen började sänka priset även för F-graderad Diamanter med svagare fluorescence.

VARFÖR UPPSTÅR FLUORESCE I DIAMANTER?

Diamanter är kristalliserat kol. De skapas mellan 120 - 200 km under jorden, vanligtvis i områden med vulkaner eller antika vulkaner. En diamant blir fluorescent om spår av mineralen bor var med under kristalliseringen.

Diamanter kan ha fluoresce i olika färger - blått, gult, grön, orange och vitt - fast blått är det vanligaste. Man uppskattar att ungefär 50% av alla Diamanter har fluorescence som kan ses under speciella förhållanden dvs. under en lång-vågig UV-lampa, medan 10% är starka nog för att man ska kunna se en skillnad under direkt solljus eller svagt UV-ljus.

Enligt GIA finns det fem nivåer av fluorescence för Diamanter: Ingen (dvs. utan fluorescence), svagt, medium, starkt och väldit starkt. GIA:s Gem Trade Laboratory menar på att fluorescence-styrkan inte har en direkt påverkan på färg eller klarhet. Det är med andra ord möjligt för två Diamanter med olika klarhet och färg att ha exakt samma nivå av fluorescence.

Figur A & Figur B visar olika nivåer av fluorescence i Diamanter sett med bordet ner och med bordet upp. Nivåerna är följande: 1. Väldigt stark, 2. Stark, 3. Medium, 4. Svagt 5. Ingen.

Figur C visar sambandet mellan absoption och luminescence (lujset som utsöndras från ett material som absorberat UV-strålning.) Figuren visar en elektron som rör sig från lugn till aktiverad (norra pilen) när UV-strålning absorberas i luminescences center. När elektronen lugnar sig lite förlorar den delar av sin energi och ljuset slocknar. När den återgår till sitt ursprungiga stadie börjar den skapa energi eller ljus och i form av fluorescence.

HUR PÅVERKAR FLUORESCENCE PRISET PÅ DIAMANTER?

Historisk sett har Diamanter med hög fluorescence prissatts lägre än Diamanter utan fluorescence. Oftast säljer högre färger (D-H) utan fluorescence för 1-30% mer än liknande stenar med starkt blå fluorescence. Däremot kan Diamanter med lägre färger (I-N) med hög fluorescence ha uppemot 5% högre pris än liknaden Diamanter utan fluorescence. Detta beror framför allt på att det blåa ljuset döljer den gula nyansen som man helst undviker.

GIA:s studie

Trots en lång historia kantad av debatter kring relationen mellan fluorescence och pris utfördes ingen studie på hur blått fluorescence påverkade Diamanters utseende under normala förhållanden förrän GIA tog sig an ämnet år 1997.

Färggranskning i laboratorier genomförs under strikt kontrollerade ljusförhållanden och med stenen placerad med bordert neråt. Fast i en smyckesbutik eller ett showroom granskas diamanten i regel med bordet uppåt och i flera olika ljusförhållanden i likhet med hur den ses när någon bär den i ett smycke. Med detta i åtanke startade GIA ett experiment där observatörer både från och utanför branschen studerade hur fluorescence påverkade Diamanter.

I experimentet samlade man ihop flera Diamanter med snarlika proportioner, klarhet och symmetri fast med olika nivåer av blått fluorescence. Diamanter med samma färggrader grupperades till sets som representerade viktiga kommersiella brytpunkter. Därefter granskades Diamanterna under olika föhållanden, från den kontrollerade miljön som används i laboratorier till rum med naturligt solsken. Totalt använde man 46 observatörer som representerade diamantindustrin och "normala" köpare.

För "köparna" som representerade vanliga människor hade fluorescence ingen påverkan på färgen eller utseendet. GIA upptäckte även att de erfarna experterna inte heller märkte en större skillnad när stenarna granskades med bordet ner. När Diamanterna granskades med bordet upp i likhet med förhållandena i en butik märkte de oerfarna observatörerna stora skillander och att Diamanterna med fluorescence hade bättre färger än de utan.

GIA kunde även dra slutsatsen att fluorescences effekta var störst i stenar med lägre färgrader (I och K), även om fluorescence har en större inverkan på priset för högre färgrader (D till H) inom branschen. Resultatet motsatte sig med andra ord uppfattningen om att fluorescence har en negativ effekt på de bättre färgade Diamanterna. Samtidigt kom man även fram till att Diamanter med fluorescence inte var lika vanliga som Diamanter utan fluorescence, något man länge trott.

GIA:s rapport sammanfattade att det var i diamantindustrin intresse att mäta varje diamant på egen hand."

BÖR JAG KÖPA EN FLUORESCENT-DIAMANT?

Det är viktigt att du själv är nöjd med diamanten du köper. Som sagt kan fluorescence förstärka färger vilket oftast är bra; förutom i de sällsynta fall då fluorescence skapar en mjölkig och grummlig diamant. I slutändand är det alltid ett personligt val även om vi rekommenderar att du konsulterar en diamantspecialist innan du köper en diamant för att föräkra dig om att det är en bra affär.